Om tröskeln till mänsklig förvandling i saga, myt och arketyp, av Uljana Akca.
En bok som passar mig lika väl som en lykta i handen, lika väl som Baba Yaga flyger i sin mortel. Författaren disputerade i filosofi i Freiburg 2018 och lyckas med konststycket att inte göra Jungs teorier om arketyper till hugskott och fantasier. Det kan vara nog så givande i en resa inåt mot klargörandet av Självet, men Akca underbygger sina teorier med en kunskapsteoretisk bakgrund till vilka filosofer som delar samma ontologiska inriktning som Carl Gustav Jung, enligt henne. Första kapitlet läst om hjältens resa och ja, det klingar an inuti mig. Herakles brott får mig att tänka på något som Winnicott skrivit om ungdomsbrottslingar. Akca förklarar Herakles bakgrund, hans försoningsförsök och jämför honom med andra gestalter inom religioner och myter. Det är spännande, det här. Lyssna också gärna på Jung-podden, som har några år på nacken, där poddar finns. Ser fram emot att läsa hela boken och tända en fotogenlykta några av tidiga septembers kvällar.
Bokbladet 
Lämna en kommentar