Vi sågs en varm vårkväll i söderort och pratade länge om denna bok. Vi diskuterade huvudpersonen i boken, Tyler, ingående och fann honom både sympatisk, odräglig och fångad i ett barndomstrauma han upprepar. Matilda möter honom på ett nedgånget motell i Amerika där Tyler arbetar livegen efter att ha blivit uppväckt från ett narkotikarus av motellets ägare. Den unga Matilda med fjädern i håret och musiken i rösten och gitarren dricker jämt och Tyler upptäcker snart att hon blir frånvarande i intima stunder. Deras resa är tragisk, realistisk och oerhört bra beskriven, läsaren får följa med genom stillatående småstäder, storstadens bakgator och den tomma öknen, som för en utomstående har något magiskt och befriande över sig, fast det innebär misär för karaktärerna i boken. Tyler försöker ta hand om Matilda, men misslyckas. Hennes mamma kommer från Sverige och hämtar henne. Vi hade långa och ingående diskussioner om hur en mamma får vara och om mammans och dotterns relation. En läsupplevelse!

Lämna en kommentar

kalla mig taxen Sixten

Jag är bibliotekarie, skrivpedagog, idéhistoriker, poesidansare och samlar här mina tankar om de böcker jag läser för att hålla reda på all läsning. Jag tycker också om sång och musik, kaffe, katter, människor, stickgraffiti, textilkonst, att få små grejor att lysa med hjälp av simpel elektronik, performances, feminism, queer, antirasism och vänsterpolitik.

Låt oss ansluta