Min fina skrivarvän Karin Skoog har skrivit en realistisk, researchbaserad och relationsklok bok om Moa, som växer upp i en familj med två föräldrar som är djupt engagerade i maoiströrelsen, på 1970-talet. Vi får följa Moa ut i 90-talet och det är hög igenkänningsfaktor i Moas sinnesstämning och trevande efter en egen identitet. Karin skriver humoristiskt, inte alls förskönande, men lyckas ändå beskriva hur maoisterna levde och hur det präglade deras familjer och partivänner. Vi får också följa hur Inger och Lasse börjar tvivla politiskt. En bok med tankeväckande tema och verklighetsnära språk. Sommarens romanboktips!

Lämna en kommentar

kalla mig taxen Sixten

Jag är bibliotekarie, skrivpedagog, idéhistoriker, poesidansare och samlar här mina tankar om de böcker jag läser för att hålla reda på all läsning. Jag tycker också om sång och musik, kaffe, katter, människor, stickgraffiti, textilkonst, att få små grejor att lysa med hjälp av simpel elektronik, performances, feminism, queer, antirasism och vänsterpolitik.

Låt oss ansluta